Olika typer av ingenjörer

Man kan som ingenjör i Sverige ha en rad olika titlar, beroende på vilken utbildning man har, vem ens arbetsgivare är och vilken bransch man arbetar inom. Kanske är mängden olika titlar, med olika kvalifikationer, en av anledningarna bakom förvirringen som råder kring ingenjörers sysselsättning.

Flera titlar har att göra med hur lång utbildning man har. En gymnasieingenjör har till exempel läst ett fjärde år på teknikprogrammet i gymnasiet. En mellaningenjör, högskoleingenjör och civilingenjör har å sin sida avlagt en högskoleexamen om 120, 180 respektive 300 högskolepoäng. För många ingenjörer slutar dock utbildningen inte där – som civilingenjör kan man till exempel också ha nytta av exempelvis en ledarskapsutbildning.men-827301_960_720

De flesta ingenjörstitlarna handlar dock om vilken bransch de arbetar i. Det gäller till exempel miljöingenjören, sjöingenjören och byggnadsingenjören. Några undantag från detta är brandingenjören, som har genomgått en särskild utbildning på 3,5 år (utformad för att förebereda för arbete inom kommunal räddningstjänst), samt bergsingenjören och gruvingenjören, som har ytterligare utbildning inom sitt specialområde (bergsvetenskap respektive gruvvetenskap). ”Bergsingenjör” är dessutom en skyddad yrkestitel, till skillnad från exempelvis miljöingenjör. Tidigare kunde man erhålla titeln bergsingenjör från vissa civilingenjörsutbildningar, men detta ändrades år 1933. Ett särskilt fall är Försvarsmaktsingenjören, som är en officer utbildad till ingenjör och anställd av Försvarsmakten i den egenskapen.

Leave a Reply